fredag
29 april 2011
Ögonblick; att sitta i solen och titta på sin hund som springer för glatta livet, vinden blåser till och körsbärsblommorna överöser i ett härligt konfettiregn.
tisdag
26 april 2011
Ett år äldre.
När jag var yngre var jag helt säker på att jag skulle ha barn innan jag var 27, men det blir ju inte alltid som man har tänkt sej.
När jag var yngre var jag helt säker på att jag skulle ha barn innan jag var 27, men det blir ju inte alltid som man har tänkt sej.
onsdag
20 april 2011
Läkarbesök idag och här kommer värdena;
Hb: 128
Vita: 6,5
Tpk: 231
(Man blir lika glad varje gång! SNÄLLA KROPPEN, FORTSÄTT SÅ!)
Jag lämnade in en hel påse med 84 tömda sprutor. Känns alltid lika groteskt efter varje avslutad sprutomgång att se den där påsen.
Krista sa att jag i fortsättningen inte behöver komma mer än var sjätte vecka för att ta blodprover, istället för var tredje som tidigare. Det är ju helt vansinnigt! :) Ett stort steg i rätt riktning...
Jag har tur som fick Krista som min läkare!
Efter provtagningen gick jag för första gången på evigheter in på avdelningen där jag behandlades när jag var sjuk. Så fint att se några av de sjuksköterskor som jag hade då! Några av favoriterna var på plats och vi stod och pratade en stund. En utav dom kände faktiskt inte ens igen mej! Haha, det gillade jag! Jag kan ju förstå att det är lite skillnad på när jag var utan hår, hade en vit nattskjorta på mej och var kopplad till en droppställning, i jämförelse med att ha en nyklippt svart page, arbetskläder och lite mer ork i kroppen än sist vi sågs...
Under eftermiddagen blev det jobb på salongen och imorgon likaså. Sedan ska jag se och höra Trummor & Orgel på Pustervik. Mycket bra musik! Och på långfredag ska jag och Igor ÄNTLIGEN åka hem till mamma och pappa och fira påsk i Tråvad. Jag längtar ihjäl mej!!!
Hb: 128
Vita: 6,5
Tpk: 231
(Man blir lika glad varje gång! SNÄLLA KROPPEN, FORTSÄTT SÅ!)
Jag lämnade in en hel påse med 84 tömda sprutor. Känns alltid lika groteskt efter varje avslutad sprutomgång att se den där påsen.
Krista sa att jag i fortsättningen inte behöver komma mer än var sjätte vecka för att ta blodprover, istället för var tredje som tidigare. Det är ju helt vansinnigt! :) Ett stort steg i rätt riktning...
Jag har tur som fick Krista som min läkare!
Efter provtagningen gick jag för första gången på evigheter in på avdelningen där jag behandlades när jag var sjuk. Så fint att se några av de sjuksköterskor som jag hade då! Några av favoriterna var på plats och vi stod och pratade en stund. En utav dom kände faktiskt inte ens igen mej! Haha, det gillade jag! Jag kan ju förstå att det är lite skillnad på när jag var utan hår, hade en vit nattskjorta på mej och var kopplad till en droppställning, i jämförelse med att ha en nyklippt svart page, arbetskläder och lite mer ork i kroppen än sist vi sågs...
Under eftermiddagen blev det jobb på salongen och imorgon likaså. Sedan ska jag se och höra Trummor & Orgel på Pustervik. Mycket bra musik! Och på långfredag ska jag och Igor ÄNTLIGEN åka hem till mamma och pappa och fira påsk i Tråvad. Jag längtar ihjäl mej!!!
tisdag
19 april 2011
Jag blir rörd av alla era fina kommentarer!
Tanken bakom när jag startade den här bloggen var att jag snabbt insåg hur jobbigt det skulle bli att hålla familj och vänner uppdaterade kring vad som hände med mej. Även om cellgiftsbehandlingarna nu är avslutade så finns det så mycket mer att fortsätta skriva om kring tankar, grubblerier och om hur man egentligen ska våga att leva igen.
Att det sedan skulle tillkomma massa "utomstående" läsare hade jag inte en tanke på, men jag är väldigt glad att ni uppskattar den och det jag skriver om.
Vill också avsluta med att säga att jag finner stort medlidande för alla er sjuka där ute! Världen är så jävla orättvis ibland!!! Men då är det viktigt att se inåt och aldrig ge upp! Var ärlig mot dej själv och alla andra.
En vacker dag sitter du där på gräsmattan med vinden i ditt långa hår, kisar mot solen, känner ett lyckorus knottra sej över hela kroppen och tänker; jag klarade det tamejfan!!! :)
Tanken bakom när jag startade den här bloggen var att jag snabbt insåg hur jobbigt det skulle bli att hålla familj och vänner uppdaterade kring vad som hände med mej. Även om cellgiftsbehandlingarna nu är avslutade så finns det så mycket mer att fortsätta skriva om kring tankar, grubblerier och om hur man egentligen ska våga att leva igen.
Att det sedan skulle tillkomma massa "utomstående" läsare hade jag inte en tanke på, men jag är väldigt glad att ni uppskattar den och det jag skriver om.
Vill också avsluta med att säga att jag finner stort medlidande för alla er sjuka där ute! Världen är så jävla orättvis ibland!!! Men då är det viktigt att se inåt och aldrig ge upp! Var ärlig mot dej själv och alla andra.
En vacker dag sitter du där på gräsmattan med vinden i ditt långa hår, kisar mot solen, känner ett lyckorus knottra sej över hela kroppen och tänker; jag klarade det tamejfan!!! :)
fredag
15 april 2011
Lågenergilampor. Lågenergitvättmaskiner. Lågenergikylskåp. LÅGENERGIKRISTIN!
Sprutorna gör mej så seeeeg. Kroppen vill inte träna eller gå långpromenader med dunigaste vovven i stan... Men det vill jag!
Bara några dagar kvar nu, sen endast en omgång kvar!!!
Sprutorna gör mej så seeeeg. Kroppen vill inte träna eller gå långpromenader med dunigaste vovven i stan... Men det vill jag!
Bara några dagar kvar nu, sen endast en omgång kvar!!!
söndag
3 april 2011
Igår var det bieffekternas stora dag.
Skulle just ta första omgången sprutor på morgonen och något gick väldigt fel.
Jag fick så j***a ont i huvudet, trodde nästan det skulle explodera! Sedan svettades jag så hela mitt linne blev genomvått och massa kräkningar på det. Jag klarade inte att ta riktigt hela sprutan heller. Jag blev ju så jäkla rädd! Ringde sjukhuset, men så himla dumt att det var lördag så ingen på forskningsavdelningen var där. Fick ett mobilnummer till en läkare som hade jour ifall det skulle bli värre.
Tur är att jag har kvar fina Camilla (min gamla sjuksköterska som slutade) i mitt liv! Ringde henne och hon lugnade ner mej lite.
Min egen teori är att det kanske kan ha varit kombinationen av sprutorna och antibiotikan jag åt (men som jag nu frivilligt har avslutat).
Igår kväll och idag har dock gått bra.
Tur att det är nästsista sprutomgången nu... Det här börjar bli drygt.
Skulle just ta första omgången sprutor på morgonen och något gick väldigt fel.
Jag fick så j***a ont i huvudet, trodde nästan det skulle explodera! Sedan svettades jag så hela mitt linne blev genomvått och massa kräkningar på det. Jag klarade inte att ta riktigt hela sprutan heller. Jag blev ju så jäkla rädd! Ringde sjukhuset, men så himla dumt att det var lördag så ingen på forskningsavdelningen var där. Fick ett mobilnummer till en läkare som hade jour ifall det skulle bli värre.
Tur är att jag har kvar fina Camilla (min gamla sjuksköterska som slutade) i mitt liv! Ringde henne och hon lugnade ner mej lite.
Min egen teori är att det kanske kan ha varit kombinationen av sprutorna och antibiotikan jag åt (men som jag nu frivilligt har avslutat).
Igår kväll och idag har dock gått bra.
Tur att det är nästsista sprutomgången nu... Det här börjar bli drygt.
fredag
1 april 2011
Usch, jag gillar inte att jag äter så mycket mediciner igen.
Just nu får jag i mej:
Doxyferm (antibiotika mot förkylningen)
Beheptan (för B12-bristen)
Levaxin (för sköldkörtelhormonbristen)
Omeprazol (för magen)
IL2 (sprutorna)
Ceplene (sprutorna)
Pamol (vid behov pga sprutorna)
Känner mej som ett vandrande apotek... No good! Påminner mej om pillerburken man fick på sjukhuset då det begav sej.
Så ikväll går jag ut på asiatisk restaurang med Askungens tvillingsystrar för att göra det hela lite roligare! Ett glas vin kanske kan få kroppen mjuk och härlig istället...
Just nu får jag i mej:
Doxyferm (antibiotika mot förkylningen)
Beheptan (för B12-bristen)
Levaxin (för sköldkörtelhormonbristen)
Omeprazol (för magen)
IL2 (sprutorna)
Ceplene (sprutorna)
Pamol (vid behov pga sprutorna)
Känner mej som ett vandrande apotek... No good! Påminner mej om pillerburken man fick på sjukhuset då det begav sej.
Så ikväll går jag ut på asiatisk restaurang med Askungens tvillingsystrar för att göra det hela lite roligare! Ett glas vin kanske kan få kroppen mjuk och härlig istället...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
