Kul att ni saknar mitt skrivande, men jag har tyvärr/dessbättre inte så mycket att komma med just nu. Jag mår bra, om man bortser från tillfälliga febertoppar och ett evinnerligt kliande över hela kroppen av sprutorna. Det är fjuttiga detaljer om man ser till sammanhanget, så det är något som jag kan tänka mej att stå ut med.
Annars försöker jag gosa så mycket som möjligt med min lilla guddotter Lilly. Hon är så vacker!
Jag har börjat att planera och boka upp mej på lite roliga grejer för våren.
I februari ska jag åka till Brännö på en kurs i fyra dagar för unga med cancer, en annan helg ska jag och Alessandro åka till Stockholm för att träffa Fredrik och Tobbe. Vi har bokat flyg till Italien över påsk också (och Ales föräldrar har ingen aning om att jag ska följa med -SURPRISE!) + att även mamma och pappa kommer dit över helgen.
I maj ska vi få våran efterlängtade lilla Igor och i slutet av maj ska hela familjen (inkl. mamma, pappa, jag, brorsan, Ale, Madelene och Lilly) till Mallorca en hel vecka. Det är en väldigt fin julklapp från mina föräldrar! Under den veckan ska jag bara ligga i skuggan eller flyta på en badmadrass med en paraplydrink i handen. Inga sprutor, inga läkarbesök -bara semester! Det ska bli så jäkla skönt!!!
fredag
torsdag
28 januari 2010
21 januari 2010
onsdag
20 januari 2010
Det här gör mej så ARG!!!
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article6457689.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article6457689.ab
söndag
17 januari 2010
17 januari 2010
Fortfarande lika trött och öm i låret + att jag har fått lite feber.
Men det är tydligen helt normalt. Då vet man att kroppen bygger upp ett försvar och att det inte bara är vatten i sprutorna. Det ska gå över efter några dagar.
Jag ska fortsätta kvällen i soffan med två italienare och fruktsallad.
Men det är tydligen helt normalt. Då vet man att kroppen bygger upp ett försvar och att det inte bara är vatten i sprutorna. Det ska gå över efter några dagar.
Jag ska fortsätta kvällen i soffan med två italienare och fruktsallad.
lördag
16 januari 2010
Det kan lätt bli lite konstigt ibland. Man hör folk säga; "vad skönt att det är över, nu är du frisk." Bara så att alla vet; när en cancersjukdom är färdigbehandlad, så finns fortfarande alltid risken för att det kommer tillbaka. Ibland gör det det, ibland inte. Så min magkänsla är numera alltid i jämförelse med att ha ätit tusen nålar som aldrig går ur kroppen... Det tar flera år att bli friskförklarad.
Eftersom jag inte blivit benmärgstransplanterad heller, så känns det ännu mer osäkert på nåt sätt. Min största rädsla är att det kommer tillbaka och att massa komplikationer tillstöter på vägen. På nåt sätt har det ändå gått ganska bra med mej och jag får idéer om att cancer inte kan vara så "lätt"...
Jag drar alltid öronen extra utåt när jag hör eller läser något om andras canceröden och funderar om det blir likadant för mej...
Innan jag somnar blir min enkla slutsats; cancer är en jävla skitsjukdom!!!!!
Eftersom jag inte blivit benmärgstransplanterad heller, så känns det ännu mer osäkert på nåt sätt. Min största rädsla är att det kommer tillbaka och att massa komplikationer tillstöter på vägen. På nåt sätt har det ändå gått ganska bra med mej och jag får idéer om att cancer inte kan vara så "lätt"...
Jag drar alltid öronen extra utåt när jag hör eller läser något om andras canceröden och funderar om det blir likadant för mej...
Innan jag somnar blir min enkla slutsats; cancer är en jävla skitsjukdom!!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

