Jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en långpromenad
Jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
Jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
Jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu
Jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
Jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
Jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
Jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu
Jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
Jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
Jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
Jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns
Jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
Det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
Men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
Ingen känner mig
så väl som du
Jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu...
/ "Om du lämnade mig nu"
Lars Winnerbäck & miss Li
fredag
10 december 2010
Det är inga gulddagar att heta Kristin Ohlsson.........men jag ska klara av det här också.
torsdag
onsdag
8 december 2010
Måste bara berätta:
En läkare ringde nyss från Sahlgrenska och sa att mina magnetröntgenbilder var bra!!!!!!! Inga tumörer här inte!
En STOR sten lättade från mitt hjärta! Så klart blev det gråtkalas på Nohlgården också! Fy fan va skönt!
Jag är fortfarande yr, men det bekommer mej inte så mycket, just nu i alla fall...
En läkare ringde nyss från Sahlgrenska och sa att mina magnetröntgenbilder var bra!!!!!!! Inga tumörer här inte!
En STOR sten lättade från mitt hjärta! Så klart blev det gråtkalas på Nohlgården också! Fy fan va skönt!
Jag är fortfarande yr, men det bekommer mej inte så mycket, just nu i alla fall...
tisdag
7 december 2010
Det är då helvete att den här jävla yrseln inte ger med sej då!!! Ursäkta grekiskan, men det blir ju inte bättre! Det är ett rent jävla handikapp, eftersom jag inte vill göra något annat än att blunda av obehag. Om jag går på stan så snurrar hela världen och jag klarar inte av röriga butiker eller gående folkmassor.
Jag och pappa gick upp i ottan för att vara på Sahlgrenska imorse för att göra magnetröntgen av hjärnan. Det var ett jävla liv på den apparaten! Jag hade hörselskydd med radio i, men jag hörde knappt vad dom pratade om på P3 idag... Jag klarade att ligga prickstilla i 18 minuter i alla fall.
Provsvaren får jag först om en vecka, den 15:e december kl 11:30.
Mer och mer tror jag väl att det kan ha med sprutorna att göra istället. Magmedicinen slutade jag ta för ett tag sedan och jag märker ingen skillnad före och efter.
Eller vad fan är det som spökar?!?!?
Jag och pappa gick upp i ottan för att vara på Sahlgrenska imorse för att göra magnetröntgen av hjärnan. Det var ett jävla liv på den apparaten! Jag hade hörselskydd med radio i, men jag hörde knappt vad dom pratade om på P3 idag... Jag klarade att ligga prickstilla i 18 minuter i alla fall.
Provsvaren får jag först om en vecka, den 15:e december kl 11:30.
Mer och mer tror jag väl att det kan ha med sprutorna att göra istället. Magmedicinen slutade jag ta för ett tag sedan och jag märker ingen skillnad före och efter.
Eller vad fan är det som spökar?!?!?
söndag
5 december 2010
Läs den här artikeln!
Gå in på www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/12/01/nytt-lakemedel-mot-leukemi/index.xml
Gå in på www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/12/01/nytt-lakemedel-mot-leukemi/index.xml
lördag
4 december 2010
Jag är fortfarande helt vimsig i skallen och konstigt yr. Det är väldigt obehagligt, eftersom det inte tycks vilja släppa heller. Ibland blir det lite mer och ibland är det lite mindre. Det känns ungefär som att ha blåst upp alldeles för många ballonger eller som att man är berusad utan att vara fumlig.
Jag har fått en tid för magnetröntgen nu på tisdag kl 9:15. Jag hoppas att den inte visar något som jag inte vill att den ska visa...
Igår kom mamma på att jag ju faktiskt ganska nyss har börjat äta en ny magmedicin. Vi tittade på bipacksedeln och där står det att vanligt förekommande biverkningar kan vara just synrubbningar, dimsyn, yrsel, huvudvärk m.m.
Så man kan ju bara hoppas på att det är något sådant som har spelat mej ett spratt och TÄNK OM det kan vara så enkelt.
(Typiskt i så fall, eftersom den här magmedicinen faktiskt har hjälpt magen.)
Det är lite för mycket just nu! Sedan när blev det bestämt att jag skulle bli någon jävla olyckskorp?!?
Jag kanske ska berätta lite mer ingående vad det var som hände i måndags... Igor och jag hade precis varit ute på en långromenad i den starka solen och det vita vinterlandet. När vi kom in skulle jag fokusera på att bygga pepparkakshuset. Godisbitarna flöt ihop och jag kunde inte se ordentligt. Jag tog en tidning och försökte läsa, men jag fick titta lite vid sidan av för att se vad det stod. Jag blev så klart livrädd och ropade genast på pappa. Jag tror att jag blev så orolig så det var därför jag inte kunde få fram ord...
Det är sedan dess jag har känt mej så här konstig och det är som sagt väldigt obehagligt!
Jag har fått en tid för magnetröntgen nu på tisdag kl 9:15. Jag hoppas att den inte visar något som jag inte vill att den ska visa...
Igår kom mamma på att jag ju faktiskt ganska nyss har börjat äta en ny magmedicin. Vi tittade på bipacksedeln och där står det att vanligt förekommande biverkningar kan vara just synrubbningar, dimsyn, yrsel, huvudvärk m.m.
Så man kan ju bara hoppas på att det är något sådant som har spelat mej ett spratt och TÄNK OM det kan vara så enkelt.
(Typiskt i så fall, eftersom den här magmedicinen faktiskt har hjälpt magen.)
Det är lite för mycket just nu! Sedan när blev det bestämt att jag skulle bli någon jävla olyckskorp?!?
Jag kanske ska berätta lite mer ingående vad det var som hände i måndags... Igor och jag hade precis varit ute på en långromenad i den starka solen och det vita vinterlandet. När vi kom in skulle jag fokusera på att bygga pepparkakshuset. Godisbitarna flöt ihop och jag kunde inte se ordentligt. Jag tog en tidning och försökte läsa, men jag fick titta lite vid sidan av för att se vad det stod. Jag blev så klart livrädd och ropade genast på pappa. Jag tror att jag blev så orolig så det var därför jag inte kunde få fram ord...
Det är sedan dess jag har känt mej så här konstig och det är som sagt väldigt obehagligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
