Hemma igen på Nohlgården!
Konstigt nog känner jag mej stum.
Jag vet, det är inte ofta det händer.
Vet inte vad man kan säga.
Även om behandlingarna är klara så är jag livrädd för att fira.
Fick sista påsen cellgifter imorse och sjukhuslukten sitter fortfarande i mina kläder. Det kanske är därför...
Även om behandlingarna är avslutade så är min hjärna som ett tilltrasslat garnnystan. Det är inte som att "nu är det över, nu är det precis som vanligt igen" och låtsas som att ingenting har hänt. Ångesten har hela tiden skavt i bakhuvudet och det lär nog ta tid innan man lär sej hantera den. Men jag hoppas att det är som alla påstår; att tiden läker sår...
Nu över till gårdagens inlägg.
Jag var ett tag riktigt orolig för hur mina kropp skulle tackla det låga immunförsvarsvärdet jag hade.
-Det visade sej vara fel!
Herr Bråttom i blå dräkt, som springer omkring på nätterna och tar blodprover på oss i ottan, hade förväxlat mina provsvar med någon annans. Den andra patienten måste ju ha blivit minst lika förvirrad, eftersom hans/hennes värden måste ha skjutit i taket om man jämför med tidigare provsvar. Tänk vilken tur att det inte handlade om allvarligare provsvar eller om jag t.ex. skulle ha fått fel påfyllning av blod. Kunde ju ha slutat i katastrof...
Verkligen hemskt att något sådant kan hända, men som tur var så kunde ju detta rättas till imorse med nya blodprover och då såg det desto mer normalt ut! Mitt immunförsvar är inte alls helt borta ännu... Puuuh!
Pekfinger-varning och förmodligen en prick i protokollet för den ansvarige!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Kristin!!
SvaraRaderaVa härligt att sista behandlingen är avslutad och va härligt att du är hemma i Nolgår'n på Slätta och vilar ikapp dig så du blir fit-for-fight inför Julfirandet som väntar kring knuten!!
Tänker på dig och din familj!!
Massamassa kramar!
Sandra Persson
Skövde
Ha en jättebra vistelse hemma i Tröva-Röva!
SvaraRaderaTänker på dig..
Kram
Carin
Jag instämmer med syrran!!!
SvaraRaderaOch så vill jag önska att du och din familj får en skön och fin jul tillsammans! Tack för att vi fått följa dig på din blogg under de här månaderna! Du ger oss alla mycket att tänka på!
Ta hand om dig!
Kram från Linda
Skönt att läsa behandlingarna är klara och att allt gått bra, förstår att det inte är alls kul att ligga där och höra "dripp-droppet".
SvaraRaderaDet är inte konstigt om det tar ett tag att förstå att det faktiskt är "klart".
Ta en dag i taget, så ska du se att känslan och oron svalnar. Du ÄR en kämpe.
Tusen kramar!