Igår blev jag utskriven från sjukhuset, eftersom jag inte hade haft feber på ett dygn. Jätteglad tog jag bilen till Tråvad för att hälsa på mamma och pappa och för att försöka få någon sorts julstämning som jag ännu inte har känt av alls. Halvvägs dit, ungefär vid Alingsås, började jag skaka och hacka tänder. Jag vred på högsta värmen och tänkte att det nog var därför att det var så kallt ute. Väl hemma i Tråvad rusade jag raka vägen upp till mitt gamla rum och la mej under ett duntäcke, två filtar, tre tjocka tröjor och värmefläkten på högsta drag. En timme låg jag där och förökte få upp värmen, sen kom febern tillbaka. 39,5!
Så det blev en resa tur och retur, men den här gången orkade jag inte köra själv, så mamma skjutsade mej hit till Sahlgrenska. Tillbaks på ruta ett med intravenös antibiotika fyra gånger per dygn. Men visst var det ett snyggt rymningsförsök ändå?!
Vaknade i natt av feberfrossa igen och fick då 1000 mg Panodil och ytterligare en sån dos nu på morgonen då jag hade 39,2. Man svettas härliga floder efteråt vill jag lova! Under natten har jag bytt tröja två gånger och lakanen en gång.
Just det. Igår kväll började jag blöda näsblod också, i båda näsborrarna dessutom. När man har lågt trombocytvärde (som gör att blodet koagulerar) så är blodet lika lättrinnande som vatten och det stoppar aldrig. Jag fick köra upp två bomullsgrejer (som tandläkaren brukar lägga i kinderna) med något blodstoppande som luktade skit. Dessutom blev det påfyllning av trombocyter och massa tabletter för att hindra blödningarna. Det är tur att man är på rätt ställe när något sånt där händer och jag tänker inte åka härifrån förrän jag verkligen känner mej 100% bra den här gången. Jag måste medge att det känns lite olustigt när febern är så pass hög... Hoppas verkligen på att mitt immunförsvar bättrar sej snart så att jag blir kvitt den här skiten!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fy vilken tråkig läsning! Efter den trevliga inledningen förväntade jag mig något i stil med papperkaksbak och julmys hemma i Tråvad utan feber...
SvaraRaderaHåller alla tummar i världen för att du piggnar till snart. Tänker på dig ska du veta!
Bamsekramar!
Det låter som en bra ide att försöka bli feberfri med lite marginal. Låt dem pyssla om dig ordentligt. Du har tid innan jul. Kramar
SvaraRaderaGabriella och Vilhelmina
Ingen rolig läsning :-(
SvaraRaderaHoppas du kryar på dig snart..
Tänker på dig, o håller tummarna...
Kraaam
Jag läser din blogg i stort sett varje dag och tänker extra mycket på dig och din familj när det blir extra motigt och gläds med er när det ser ljusare ut. Det är mycket du har skrivit om som har tagit mig hårt, men det jag beundrar mest är din fantastiska humor och självironi mitt i alla grymheter du går igenom. Dina vänner (de "äkta") är inte så dåliga de heller på att uttrycka sig och stötta dig så gott de kan.
SvaraRaderaHoppas nu att allt lugnar ner sig inför julen. Oavsett var och hur du kommer att fira jul vet jag att du kommer att göra det med människor omkring dig som du älskar och som älskar dig gränslöst tillbaka.
Kram från symötestanten Inger H. med familj
Ussh vad tråkigt att höra!
SvaraRaderaHåller alla tummar och tår för att du snart blir bättre så att du får komma hem till Tråvad och få lite julstämning!
Massa kramar