lördag

19 september 2009

Det känns som att jag har rymt från sjukhuset och inte får vara här.
Det är lite udda, men samtidigt väldigt skönt! Jag har sovit som en barnrumpa i natt. Lite skillnad på en smal, stenhård säng på sjukan där dom väcker dej stup i kvarten och på en bred fluffig säng med mjuka lakan och tystnad runtomkring.
Att sen dessutom lösa Melodikrysset och bli serverad nybakad rulltårta gör inte min lördag sämre.
Framöver kommer jag bara att ligga på sjukhuset under tiden jag får cellgifter, sen får man åka hem och gå på kontroller 3 ggr/vecka. Man får alltid ligga inne hela första perioden, eftersom läkarna vill ha koll på hur man reagerar.

Nu har mina värden börjat stiga igen också. Känns skönt att veta att även det fungerar. När dom väl har vänt så går det oftast ganska snabbt uppåt igen. Därför ska jag få ny behandling nästa vecka, så att inte dom elaka cellerna har nån chans att gro på nytt.
Jag känner starkt att NU JÄVLAR SKA DOM SMÅ ASEN DÖ!!!!!!!

4 av 100.000 personer får tydligen leukemi. Det är 4 personer för mycket det.

1 kommentar:

  1. Hej Kristin!
    Härligt att läsa att du repar dig. Har läst igenom hela din blogg. Skön styrka du har. Kommer fortsätta följa din kamp här.
    GET WELL!!!
    Hälsningar Längjuma-pôjken Mikael

    SvaraRadera